Press "Enter" to skip to content

Om Kulturarvsagenterna

Kulturarvsagenterna

Har du tänkt på varför den svenska kulturen ser ut som den gör? En urgammal tradition som brukar betraktas som typiskt svenskt är julafton som infaller den 24:e december varje år. Då äter svenskarna rykande varm risgrynsgröt, tänder alla ljusen i en vacker ljusstake, dansar kring en utsmyckad gran och delar ut presenter till varandra med hjälp av en skäggig äldre man. Men varför gör julfirarna allt detta? Svaret är förvånande för vissa. Kulturarvsagenterna är ett projekt som syftar till att reda ut vikten av mångfald i den svenska kulturen, genom att bland annat förklara skälen till att svenskarna firar jul på detta sätt. Kulturarvsagenterna är för mångfald eftersom det är en positiv kraft i samhället.

Kulturarvsagenterna förklarar julen

När man pratar om traditioner brukar man syfta till vissa ceremonier och beteenden som människor utför utan att kanske tänka så mycket på varför de gör exakt så. Det är helt enkelt ett arv som har blivit en nedärvd vana som vi människor företar oss automatiskt. Kulturarvsagenterna vill ta tag i frågan om kulturell mångfald genom att ta den svenska julen som exempel. Några kanske tror att alla svenska traditioner kring jul kommer från Sveriges nordliga breddgrader, men i själva verket är julfirandet ett potpurri av massor av olika kulturer. Kulturarvsagenterna vill vara med och bidra till mer kunskap kring detta.

Innan julafton går av stapeln hör det till traditionen att räkna ner tiden genom att tända ljus i en flerarmad ljusstake. Visste du att adventsljusstakens förlaga är den åttaarmade menoran som hör hemma i judisk tradition? Svenskarna firar även italienska Lucia den 13:e december och den 24:e december bjuder vi in ett turkiskt helgon i våra hem, som delar ut gåvor till våra barn. Projektet Kulturarvsagenterna tror att man kan omintetgöra fördomar genom att utbilda och upplysa om varför den svenska kulturen ser ut som den gör. Med hjälp av Kulturarvsagenterna kan människor förhoppningsvis bli mer förstående och välkomnande mot nya kulturer.

En kamp mot fördomar

Kulturarvsagenterna ägnar sig åt ett arbete som har ett tydligt mål: att försöka minimera fördomarna och istället öka kunskapen. Tyvärr är främlingsfientlighet ett utbrett problem som får allt starkare fäste i Europa och resten av världen. Att ägna sig åt ett aktivt mångfaldsarbete är viktigt för att skapa en dräglig tillvaro för alla invånare i Sverige. I vårt land bor trots allt människor från massor av olika länder, etniciteter och kulturer. Olika personer lever sina liv på skilda sätt och det är viktigt att försöka förstå varandra, istället för att tycka att en annan person är märklig. Om människor är mer förstående mot varandra blir samhället mer öppet.

Det svenska kulturarvet är inte bara svenskt, det är en sanning som Kulturarvsagenterna arbetar för att människor ska förstå. Vissa personer är automatiskt misstänksamma mot det som är främmande och väljer att tycka illa om det. Det finns många olika teorier om vad detta beror på, där en av de mest troliga är att fientligheten byggs upp av rädsla. Det kan kännas skrämmande att ta till sig nya kulturella uttryck och för att visa det ofarliga med detta vill Kulturarvsagenterna snarare visa på de seder och bruk som den svenska kulturen redan har gjort till sin. Genom att förklara detta kan det kännas lättare att vara öppen för fler intryck.

Olika typer av mångfald

Det finns många olika typer av mångfald. Inom kulturutövningar har religionen en stor roll eftersom den brukar påverka kalendern. I Sverige är almanackan utformad efter en kristen tideräkning. Svenskarna firar julafton den 24:e december eftersom Jesus påstås ha fötts då och av samma anledning firar vi advent, eftersom det ses som en nedräkning till Jesu födelse. Midsommarafton är också en betydelsefull svensk tradition där meningarna går isär om exakt varför vi firar denna dag. Vissa menar att det har med Johannes Döparen att göra, medan andra anser att är en hednisk tradition som inte har någon kristen anknytning. Kulturarvsagenterna vill framhålla att det inte gör någon skillnad, annat än att det rent historiskt kan vara intressant att veta varför. Kulturarvsagenterna försöker få bort värderingen av olika traditioner.

Mångfald begränsar sig dock inte till att enbart handla om religion. Det är ett stort begrepp som handlar om att inte döma någon person eller en företeelse eller sed bara på grund av dess bakgrund. Mångfald kan även handla om sexuell läggning, eventuellt funktionshinder, den utbildning man har eller saknar, hur ens familjebakgrund ser ut och mycket mer. Kulturarvsagenterna kopplar gärna samman mångfald med jämställdhet eftersom de två sakerna har med varandra att göra. Om man tänker sig en arbetsintervju så ska ens kulturella uttryck inte få avgöra om man har chans att få jobbet eller inte. Det ska inte heller avgöras på ens sexuella läggning, identitet eller något annat som påverkar oss människor. Tanken är att man ska se utanför detta och istället se människan.

Ett bättre samhälle

Kulturarvsagenterna vill förena kulturer

Det arbete som Kulturarvsagenterna gör strävar att göra alla människor lika inför varandra, genom att vi helt enkelt accepterar våra olikheter. Detta är ett sätt att ta tillvara på mångfalden som finns i vårt samhälle. Den svenska kulturen är fylld av massor av uttryck som svenskarna har lånat från andra kulturer. Under årens lopp har olika traditioner smält samman och blivit en gemensam sed. Ett tydligt exempel är svenskarnas julfirande som har influerats av bland annat Turkiet, Italien och den judiska världen. Det är förmodligen ingenting som svenskarna tänker på, eftersom de flesta har tagit till sig dessa länders kulturella utövning som sin egen. Med ett sådant synsätt kan världen bli mer enad och skapa en bättre förståelse för varandra.